
Gott nytt år på er kära kamrater! Jag hoppas ni haft ett hedonistiskt nyårsfirande med mycket fulsprit och lösaktiga kvinnor. Om inte, så kan det vara värt att fundera på eftersom 2012 ryktas vara året då jorden går under.
Tro det eller ej, men tennissäsongen har redan börjat med att medelmåttorna visat upp sig lite här och var. Vår egen favorit Foggy (Fabio Fognini) har redan hunnit göra ett av sina berömda framträdanden där han tog ett enda gem mot Dudi Sela. Man kan fråga sig om någon spelare innanför topp 1000 hade presterat sämre? Men det är något för vår futureprofessor Pekka att fundera vidare på samtidigt som vi vanliga dödliga scrollar nedåt för att komma till Petes första lista för året. Det är inget mindre än två stycken topp tre:or, där jag avhandlar vilka tre spelare som kommer göra största hoppet upp på rankingen och vilka 3 spelare som det kommer gå fullständigt jävla åt helvete för. Eftersom jag känner mig lite sådär lagom bitter och sur så har jag på känn att sågningarna kommer bli roligast att läsa så vi sparar dem till sist.
Topp 3 klättrare:
3: Flavio Cipolla (75)
Han är besynnerlig, den korte italienare. Hans serve är usel och jag vet inte om han klarar av att spela en volley, men han är en bollmotare av rang som jag tror kommer växa till sig till i år och bli riktigt vass. Skakar han bara av sig den där valpigheten många spelare kan ha innan de fattar att allt går så mycket enklare när man är vuxen så ska nog detta bli någonting riktigt bra. Inom kort tror jag han kan komma att bli tourens fysiskt starkaste spelare som kommer provocera fram en och annan krossad racket. Han kommer nog aldrig kriga sig in bland topp 10 men man ska inte ta något för givet om den här kämpen.
Klättrar sig över topp 30 i år
2: Albert Ramos (66)
Enligt husguden så är han en av Spaniens få återväxtprodukter, som dessutom inte är något för dem att hoppas på. Jag vet inte om det bara var något han sa, eller om han aldrig sett Ramos spela, men jag kan inte tycka mer olika. Albert Ramos är en naturligt klok spelare. Han spelar och värderar bollar som ytterst få spelare klarar av. Hans bollträff är lika skön som en smäll på käften på ens västa fiende. Han serve lovar mycket mer och en framtid på även harcourten. Hans rörelsemönster och uppseende på banan skriker framtidens tennis och sprudlar av visdom. Redan nu en komplett spelare som bara behöver puttas i rätt riktning lite då och då så kommer han bli något riktigt stort.
Klättrar sig över topp 25 redan i år.
1: John Isner (18)
Han är stor "Big John", det går inte att säga så mycket annat. Frågar man experterna så säger alla samma sak, att han är för stor för att bli en av världen bästa. Givetvis är hans storlek både en nackdel och fördel, men avfärdar man honom som ett hot för de allra bästa så har man inte sett hans utveckling det senaste året. Få förundrades över hans fysik i marathonmatchen mot Mahut för ca 18 månader sedan. Visst, alla imponerades och dryftade "hur orkar de egentligen?", men hur många tänkte på att Isner, men sina 111kg, svängde runt med över 30kg mer på banan? Det är sådant som borde ha varit avgörande när matchen rundar sin elfte timme. Jag imponerades oerhört av honom i slutet på 2011 då Isner visade att den hårda träning hans tränarteam lagt ner på rörlighet hade betalat sig. Numera kommer han i stort sett aldrig fel till bollen och hans försvar i hörnen är jämbörbart med vad bl.a. Söderling och Berdych mäktar med. Hans bästa prestation från fjolåret var faktiskt inte hans seger mot Ferrer i Paris Masters, utan hans förlust mot Tsonga i semifinalen matchen efter (6-3 6-7 6-7). Fortsätter han utveckla rörligheten lite mer och undviker skador så tror jag på succé för den ödmjuke amerikanen under 2012. Serven? Ja den behöver han bara behålla intakt.
Spelar slutspel 2012
Bubblare: Andreas Haider-Maurer
3: Richard Gasquet (19)
Problemet med Richard Gasquet är inte bara att han ser bättre ut i en fladdrande silkesskjorta, solglasögon, rolexklocka och ett glas rödvin i handen på en taverna i Paris, utan också att han trivs bäst just precis där. Den stekande tennisspelaren, det är Richard Gasquet det. Och dessvärre så kommer hans framgångsformel inte fungera i framtiden. Man behöver bara titta på honom så vet man att han inte är den sortens människa som gräver ner huvudet och bygger om sitt spel, sin fysik och allt annat som han behöver göra för att bibehålla sin plats på touren. Ett plågsamt år väntar Frankrikes Federer när verkligheten ger honom en lavett rakt i fejset.
Hamnar utanför topp 50
2: Tommy Robredo (51)
Jag vet, det är dålig fingertoppskänsla att slå in öppna dörrar men med Tommy tror jag vi får göra ett undantag. Han har varit på väg bort ett längre tag nu och 2012 kommer bli året som lindrar sina tentaklar runt hans vrister och drar ner honom under den vattenyta som han slå länge kämpat för att hålla sig ovanför. Säga vad man vill om tourens till uppsynen drygaste spelare, men om man fick atp-poäng för att passa bra i en piké skulle hans situation vara helt annorlunda, det kan ingen ta av honom. Tittar man på hans spel så har han ingenting samtidigt som det inte finns några stora brister. Hyfsad på allt kan man säga men 2012 räcker det inte längre att vara hyfsad. Är man inte riktigt, riktigt bra på någonting så finns man inte. Och det är vad jag tror om Tommy Robredo, att efter 2012 så finns han inte längre. I alla fall inte på ATP-touren.
Hamnar utanför topp 100
1: Andy Roddick (14)
Kära läsare, låt mig berätta för er hur det kommer gå för detta albinobleka rövhål med sin personlighet som luktar lika illa som en vecka gammal kräftrens. Envist klänger han sig kvar på touren trots att naturen sagt åt honom att sluta för länge sedan. Med sina 29 år och begynnande flint så vägrar han kliva närmare än tre meter bakom baslinjen. Helt ofattbart korkat, speciellt eftersom gubbjäveln inte ens är särskilt snabb länge. Hans leverbröd, serven, ramlar med nöd och näppe in bland världens topp 10 och utvecklingen på densamma går spikrakt nedåt. Han är helt oförmögen att slå en hård vinnare och hans volley har inte förbättrats de senaste 10 åren. Medan han själv fortfarande drömmer om att göra ett heroiskt sista UsOpen-framträdande, som istället kommer sluta i förnedring och bli hans sista match i karriären, så frågar sig hela omvärlden samma sak: - Varför lägger du inte bara av, Andy?
Hamnar utanför topp 50
Bubblare: Nadal
Gott nytt år på er kära kamrater! Jag hoppas ni haft ett hedonistiskt nyårsfirande med mycket fulsprit och lösaktiga kvinnor. Om inte, så kan det vara värt att fundera på eftersom 2012 ryktas vara året då jorden går under.
Tro det eller ej, men tennissäsongen har redan börjat med att medelmåttorna visat upp sig lite här och var. Vår egen favorit Foggy (Fabio Fognini) har redan hunnit göra ett av sina berömda framträdanden där han tog ett enda gem mot Dudi Sela. Man kan fråga sig om någon spelare innanför topp 1000 hade presterat sämre? Men det är något för vår futureprofessor Pekka att fundera vidare på samtidigt som vi vanliga dödliga scrollar nedåt för att komma till Petes första lista för året. Det är inget mindre än två stycken topp tre:or, där jag avhandlar vilka tre spelare som kommer göra största hoppet upp på rankingen och vilka 3 spelare som det kommer gå fullständigt jävla åt helvete för. Eftersom jag känner mig lite sådär lagom bitter och sur så har jag på känn att sågningarna kommer bli roligast att läsa så vi sparar dem till sist.
Topp 3 klättrare:
3: Flavio Cipolla (75)
Han är besynnerlig, den korte italienare. Hans serve är usel och jag vet inte om han klarar av att spela en volley, men han är en bollmotare av rang som jag tror kommer växa till sig till i år och bli riktigt vass. Skakar han bara av sig den där valpigheten många spelare kan ha innan de fattar att allt går så mycket enklare när man är vuxen så ska nog detta bli någonting riktigt bra. Inom kort tror jag han kan komma att bli tourens fysiskt starkaste spelare som kommer provocera fram en och annan krossad racket. Han kommer nog aldrig kriga sig in bland topp 10 men man ska inte ta något för givet om den här kämpen.
Klättrar sig över topp 30 i år.
2: Albert Ramos (66)
Enligt husguden så är han en av Spaniens få återväxtprodukter, som dessutom inte är något för dem att hoppas på. Jag vet inte om det bara var något han sa, eller om han aldrig sett Ramos spela, men jag kan inte tycka mer olika. Albert Ramos är en naturligt klok spelare. Han spelar och värderar bollar som ytterst få spelare klarar av. Hans bollträff är lika skön som en smäll på käften på ens västa fiende. Han serve lovar mycket mer och en framtid på även harcourten. Hans rörelsemönster och uppseende på banan skriker framtidens tennis och sprudlar av visdom. Redan nu en komplett spelare som bara behöver puttas i rätt riktning lite då och då så kommer han bli något riktigt stort.
Klättrar sig över topp 25 redan i år.
1: John Isner (18)

Han är stor "Big John", det går inte att säga så mycket annat. Frågar man experterna så säger alla samma sak, att han är för stor för att bli en av världen bästa. Givetvis är hans storlek både en nackdel och fördel, men avfärdar man honom som ett hot för de allra bästa så har man inte sett hans utveckling det senaste året. Få förundrades över hans fysik i marathonmatchen mot Mahut för ca 18 månader sedan. Visst, alla imponerades och dryftade "hur orkar de egentligen?", men hur många tänkte på att Isner, men sina 111kg, svängde runt med över 30kg mer på banan? Det är sådant som borde ha varit avgörande när matchen rundar sin elfte timme. Jag imponerades oerhört av honom i slutet på 2011 då Isner visade att den hårda träning hans tränarteam lagt ner på rörlighet hade betalat sig. Numera kommer han i stort sett aldrig fel till bollen och hans försvar i hörnen är jämbörbart med vad bl.a. Söderling och Berdych mäktar med. Hans bästa prestation från fjolåret var faktiskt inte hans seger mot Ferrer i Paris Masters, utan hans förlust mot Tsonga i semifinalen matchen efter (6-3 6-7 6-7). Fortsätter han utveckla rörligheten lite mer och undviker skador så tror jag på succé för den ödmjuke amerikanen under 2012. Serven? Ja den behöver han bara behålla intakt.
Spelar slutspel 2012.
Bubblare: Andreas Haider-Maurer
Spelarna det kommer gå fullständigt jävla åt helvete för:
3: Richard Gasquet (19)
Problemet med Richard Gasquet är inte bara att han ser bättre ut i en fladdrande silkesskjorta, solglasögon, rolexklocka och ett glas rödvin i handen på en taverna i Paris, utan också att han trivs bäst just precis där. Den stekande tennisspelaren, det är Richard Gasquet det. Och dessvärre så kommer hans framgångsformel inte fungera i framtiden. Man behöver bara titta på honom så vet man att han inte är den sortens människa som gräver ner huvudet och bygger om sitt spel, sin fysik och allt annat som han behöver göra för att bibehålla sin plats på touren. Ett plågsamt år väntar Frankrikes Federer när verkligheten ger honom en lavett rakt i fejset.
Hamnar utanför topp 50.
2: Tommy Robredo (51)
Jag vet, det är dålig fingertoppskänsla att slå in öppna dörrar men med Tommy tror jag vi får göra ett undantag. Han har varit på väg bort ett längre tag nu och 2012 kommer bli året som lindrar sina tentaklar runt hans vrister och drar ner honom under den vattenyta som han slå länge kämpat för att hålla sig ovanför. Säga vad man vill om tourens till uppsynen drygaste spelare, men om man fick atp-poäng för att passa bra i en piké skulle hans situation vara helt annorlunda, det kan ingen ta av honom. Tittar man på hans spel så har han ingenting samtidigt som det inte finns några stora brister. Hyfsad på allt kan man säga men 2012 räcker det inte längre att vara hyfsad. Är man inte riktigt, riktigt bra på någonting så finns man inte. Och det är vad jag tror om Tommy Robredo, att efter 2012 så finns han inte längre. I alla fall inte på ATP-touren.
Hamnar utanför topp 100.
1: Andy Roddick (14)

Kära läsare, låt mig berätta för er hur det kommer gå för detta albinobleka rövhål med sin personlighet som luktar lika illa som en vecka gammal kräftrens. Envist klänger han sig kvar på touren trots att naturen sagt åt honom att sluta för länge sedan. Med sina 29 år och begynnande flint så vägrar han kliva närmare än tre meter bakom baslinjen. Helt ofattbart korkat, speciellt eftersom gubbjäveln inte ens är särskilt snabb länge. Hans leverbröd, serven, ramlar med nöd och näppe in bland världens topp 10 och utvecklingen på densamma går spikrakt nedåt. Han är helt oförmögen att slå en hård vinnare och hans volley har inte förbättrats de senaste 10 åren. Medan han själv fortfarande drömmer om att göra ett heroiskt sista UsOpen-framträdande, som istället kommer sluta i förnedring och bli hans sista match i karriären, så frågar sig hela omvärlden samma sak: - Varför lägger du inte bara av, Andy?
Hamnar utanför topp 50.
Bubblare: Rafael Nadal
Evetuella protester om mina listor postas till pistolpete@vamosrafa.se
God fortsättning på er!
/PistolPete