"Alla vi människor tänker dagligen tankar som antingen handlar om framtiden eller det som redan har hänt. Målet för de flesta är dock att leva mer i nuet, och mindre i det förflutna eller framtiden."
Ni känner igen det va? Man pratar om att leva här och nu, att inte bry sig om vad som komma skall eller vad som hänt utan vill fokusera på att slappna av. "Fokusera på att slappna av" är för övrigt en väldigt trevlig sägning och jag ska försöka förklara varför.
Många upplever det som väldigt svårt att koppla av och jag törs lova att oavsett vilken sysselsättning man har, vad man än studerar eller arbetar med, så saknar man väldigt ofta den där känslan av att vara "här och nu". Det är väldigt individuellt hur man "lever i nuet" - eller "kopplar av" som kanske är en lite enklare variant att ta till sig. Människokroppen är precis som så mycket annat något vi måste ladda med energi för att kunna få ut maximalt av. Ett sätt att ladda kroppen med energi är att leva precis här och nu och många söker sig till musik, andra spelar tv-spel och en annan vanlig form av "nu" är idrott.
Jag känner många som är musikaliska och som vet att när de sätter sig med gitarren, vid pianot eller tillsammans med något annat stränginstrument så kommer tiden att gå väldigt, väldigt fort. En kollega till mig har tre jobb, känns det som, hur mycket jag än planerar in i min kalender så bräcker han mig bara genom att visa förmiddagsplaneringen. Hans avkoppling heter Guitar Hero och jag har faktiskt ingen aning om han är duktig eller inte, det enda jag vet är att han säger: "Att få stänga in sig vardagsrummet på kvällen när familjen har gått och lagt sig är det bästa jag vet. Jag vet att om jag inte fokuserar till 100% på att sätta fingrarna rätt kommer jag att misslyckas. Jag kan inte tänka på någonting annat. Jag måste vara just där och då."
Den tredje varianten där det handlar om att utöva en idrott känner nog många av er igen er i. Idrott och framförallt tävlingsmomentet skapar den där extra koncentrationen som gör att vi måste leva just precis där, förutsatt att vi vill få ut maximalt av våra resurser alltså.
Idag levde jag i nuet i exakt 23 sekunder, varken mer eller mindre. Det är nämligen precis så lång tid det tar för mig att springa från toppen av det lilla berget i skogen och ner på baksidan. Att det tar mig ungefär fyra minuter och trettiosju sekunder att komma upp dit är bara en bonus.
Vägen ner är inte en väg i bemärkelsen väg som en väg utan snarare som en väg som något som är i vägen. Det är rötter, kvistar, stenar, stockar, ormbunkar, gropar, hål och en hel hoper av så kallade träd som står och pockar på uppmärksamheten när man bokstavligt talat kastar sig ut för kanten. Dessutom är det några meters höjdskillnad som ska klaras av också.
Det är inte en lodrätt klippvägg på något sätt, men det är heller inte riktigt läge att försöka bromsa farten - det går nämligen inte. I samma stund som vikten är flyttad över kanten så finns det ingen återvändo, vill man överleva utan att ha stukat bägge fötterna och slagit huvudet i en tall så är det koncentration som gäller. Full koncentration, i 23 sekunder. Tjugotre sekunder som ger energi i månader. Kanske vore något för kärnkraften?
Det är precis det här det handlar om i min värld, att koncentrera sig så mycket att man kopplar bort allt annat. Vill man prestera på topp ska man inte enbart fokusera på arbetet eller uppgiften som ska göras, utan på att slappna av och ladda kroppen med energi. När kroppen har energi kommer den vilja göra sig av med energin, eller snarare omsätta den i arbete eller uppgifter och då är det perfekt att ta upp arbetsmoralen igen för att fokusera energin på rätt saker.
Hur gör du? Här och nu?
Att "fokusera på att slappna av" alltså - en del i en annan av de saker som ger mig energi, nämligen att föreläsa. Fast det brukar bli lite längre än tjugotre sekunder då.
Sunny side up!