Jag har velat skriva något om den här snubben ett bra tag och när det nu regnar i Gstaad och det därmed inte finns någon tennis att titta på så vafan, nu får det vara dags.
Erkänn att ni inte har en enda jävla aning om vem han är? Rättare sagt, jag skulle gissa att typ 10% av er känner igen honom, max.
Hans namn är Marc Lopez och jag måste säga att han på ett sätt är en av mina absoluta favoritspelare. Eller nja, favoritspelare är väl egentligen att ta i men varje gång jag ser honom, antingen på en bild eller när han spelar tennis så får jag ett litet flin på läpparna. Han är en sådan fruktansvärd outsider att det nästan är löjligt åt det. Medan dubbelvärlden består av en massa stora klunsar som servar som hästar sparkar och springer på nätet innan bollarna ens börjat så står Marc Lopez och softar vid baslinjen och bollar ut sina okänsliga motståndare.
Hans dubbelranking just nu är nummer 25, han har tidigare varit en plats högre men jag tror faktiskt att han i framtiden kommer att klättra ytterligare, han spelar nämligen enligt mig lite av framtidens dubbel.
Jag antar att ni aldrig sett honom spela men jag förutsätter att ni själva någon gång spelat dubbel? Hur spelar ni då? Jo, jag tror faktiskt att dom allra flesta av er spelar precis som ni spelar i singel, nämligen att ni efter era egna servar står kvar vid baslinjen och försöker nöta ut den spelare ni servat på från baslinjen och ibland kastar in ett rakt slag för att överraska snubben som står framme vid nätet. Precis så spelar Marc Lopez också. Eller nja inte precis så, han har faktiskt en egenhet som han mig veterligen är i stort sett ensam om. Han gillar nämligen att bolla raka vägen istället för i diagonalen.
Ni vet hur en normal dubbeluppställning är va?
Nu är det visserligen Marc Lopez som står nere i det vänstra hörnet men den här bilden kan ändå förklara hans lilla egenhet att vilja bolla den raka vägen.
Nu är det Cuevas längst upp till vänster som servar men vi säger för enkelhetens skull att det skulle vara Marc som servar. Direkt efter serven så förflyttar sig servaren snabbt åt vänster enligt den svarta pilen. Granollers som står framme vid nätet flyttar sig åt höger vilket gör att dom direkt på serven så att säga byter planhalva. Detta medför att Marrero som är den som returnerar för att få igång bollandet tvingas slå en mycket svårare rak retur än han hade behövt vid en helt vanlig uppställning. Om han väljer att slå den vanliga diagonala returen så står ju Granollers där och säger "skräll" och bara dunkar in bollen. Jävligt kreativt må jag säga och när man dessutom varierar det genom att skifta mellan dom olika uppställningarna så blir det sjukt effektivt. Dessa skiftningar görs visserligen av i stort sett alla dubbelpar med den skillnaden att dom gör det när servaren är på väg mot nätet vilket gör servaren jävligt sårbar i och med att hans väg mot nätet blir väldigt lång.
Fattade ni ett skit av vad jag menade? Om inte så kan jag säga att det är rätt svårt att förklara hur någonting rör sig i skrift.
Om ni fattade och spelar tennis själva så tycker jag däremot att detta är något som även ni kan pröva. Det är sjukt effektivt särskilt av den anledningen att era motståndare kommer att bli minst sagt överraskade över att tvingas slå raka returer istället för dom enklare diagonala. Om ni börjar köra på detta så kommer ni dessutom bli vana att bolla den raka vägen vilket inte era motståndare är. Ungefär samma fördel som en vänsterhänt spelare har alltså, han är van vid att möta högerhänta spelare medan hans motståndare inte är van vid att möta en vänsterhänt.
För att återgå lite till Marc Lopez så har han i år vunnit tre dubbeltitlar med två olika partners, jävligt starkt säger vi om det. Att han vann med Rafa Nadal i Indian Wells kanske inte är någon skräll, vem kan misslyckas när man spelar med honom liksom, (Marc och Rafa är för övrigt lite av bästisar) att han däremot vunnit två titlar tillsammans med David Marrero är däremot rejält anmärkningsvärt. Marrero är visserligen en spelare jag alltid tyckt varit jäkligt bra men att han i dubbel skulle börja vinna titlar på atp-touren, nja det är riktigt otippat. Det säger i alla fall en del om hur dubbelspelet, i alla fall på grus, håller på att förändras. När underlaget är så långsamt som grus ofta är så lönar det sig inte riktigt längre att rusa mot nätet utan att fundera, i alla fall om man inte har en volley i Paesklass. På snabbare underlag så regerar fortfarande tokoffensiven men jag undrar jag om det inte kommer att börja bli mer och mer baslinje spel även där. I singelspelet är ju volleyspelet i princip utrotat vilket det givetvis aldrig någonsin kommer att bli i dubbel men det lär nog i alla fall bli mindre och mindre av det i framtiden.
Till slut, inget inlägg utan en rejäl sågning nu för tiden.
Fy fan vad fruktansvärt jävla bortskämda dessa osmakliga friidrottare är. Det var ju tydligen någon kärring som blev lite trött när hon var ute och sprang i Barcelona häromdagen. När hon då la sig ner på marken så tog det ett par minuter innan medicinsk personal kom fram för att hjälpa henne. Ett par minuter alltså. Detta verkar alla inom denna märkliga idrott tycka är förkastligt dåligt och det verkar som att dom tycker att någon i princip borde förutsätt att hon skulle bli trött och hjälpt henne innan hon sa något. I vilket idrott eller var någonstans annars i samhället får man vård snabbare än inom ett par minuter? Jag kan varken komma på någon idrott eller annan plats i alla fall. Jag menar, ligger du inlagd på ett sjukhus och behöver hjälp så kan du ge dig fan på att det tar några minuter innan någon kommer och hjälper dig om du behöver det. Men ja, friidrottare tycker tydligen att dom står över alla andra människor.
