Har ni någon gång efter en tennismatch funderat över vad fan ni egentligen tänkte under matchen?
Jag spelar då och då tennis, inte så mycket nu på senare tid men annars så spelar jag en del. Efter avslutade matcher (som alltid är vänskapsmatcher) så kan jag komma på mig själv med att tänka "var det verkligen jag som tänkte dom där idiotiska jävla tankarna medan jag spelade?".
Ett exempel på en sådan tanke kan vara att man leder med 1-0 i set, spelar ett tiebreak i andra, leder med 6-3, står med bollen i handen inför serven och tänker, "hur fan ska jag bära mig åt för att vinna en boll till". Man står där och verkligen intalar sig att motståndaren inte kommer att missa och verkligen är fullständigt på topp medan han i själva verket är totalt nere i skorna och egentligen bara vill få ett slut på skiten. Ändå så tror man att man på något sätt måste få till ett avgörande slag för att vinna och därmed kanske slår bort sig och hamnar i trubbel.
Detta inlägg ska dock inte handla om mina egna tennismässiga hjärnspöken utan snarare om vilka extrema psykfall våra älskade tennisproffs är. Rättare sagt så kommer det dels handla om vilka psykfall dom är och dels om vilka sjuka händelser som hela tiden inträffar i tennisen. Allt är så extremt oberäkneligt vilket väl i och för sig är lite av charmen med vår favoritsport.
Alla exempel jag här nedan tar upp har inträffat under denna dag, en ganska vanlig dag ute på touren.
1, Första matchen för dagen, Hanescu mot Gimeno. Hanescu som normalt sett är en riktigt mycket bättre spelare än Gimeno står en kvart innan matchen i oddset 2.50. Nu har Hanescu visserligen haft det lite tungt i dom senaste matcherna men det är inga konstiga förluster han har åkt på och att han inte är favorit mot den långt mindre meriterade Gimeno är mycket märkligt. Inget konstigt med att Gimeno vann matchen, han är nämligen riktigt bra men det är otroligt konstigt att Hanescu stod i så pass högt odds. Detta var nog inte någon läggmatch utan Hanescu hade antagligen någon liten lätt skada, vilket folk snappat upp. Frågan är dock, varför spelar en gubbe som tjänar ett gäng miljoner varje år en match när han är skadad? Tennisspelare är märkliga djur.
2, Nästa konstiga händelse: Den oförklariga tvångstanke som tennisspelare har vilken går ut på att man när man överpresterat en vecka måste torska i första omgången veckan efter. Andrey Golubev som förra veckan gjorde sitt livs insats när han vann turneringen i Hamburg spelade idag match i Gstaad mot sin landsman Yuri Schukin. Schukin är en riktigt hyfsad spelare faktiskt och då och då så vinner han en eller ett par matcher...på challengertouren. I matchens första set så hade Golubev fem setbollar vid ställningen 5-4, något som var brutalt orättvist eftersom han inte kämpade en enda boll utan istället ägnade sig åt att svinga vilt på allt. Schukin vann till slut setet 7-6 efter att Golubev i tiebreaket inte direkt visat någon nadalinställning. Andra set vanns av Golubev, inte direkt övertygande men han vann. I det tredje setet så var Schukin hela tiden överlägsen men bröt inte förens vid 3-3. Därefter så vann han ytterligare två raka gem och därmed setet och matchen. Det intressanta här är egentligen inte det faktum att Golubev inte gjorde sitt bästa, han var givetvis mentalt och kanske också fysiskt trött efter förra veckan, nej det intressanta är att en väldigt stor del av världens människor som spelar på tennis var övertygade om att han inte skulle försöka vinna! Golubev spelades precis innan matchen till drygt 1.50 vilket är otroligt högt jämfört med dom knappa 1.20 som han normalt sett står i i en sådan här match. Det är alltså helt självklart att en kille som för ett par dagar sedan slog Melzer idag torskar mot en kille som inte ens är i närheten av att ens platsa på atp-touren. Tennisspelare är märkliga djur...
3, Två konstigheter hämtade från Gstaad så långt, här kommer en till. Jarkko Nieminen spelade en match mot den relativt medelmåttige tennisarbetaren Thiago Alves från Brasilien. Eftersom Jarkko absolut inte kan serva just nu (vilket i sig är en konstighet hur man helt plötsligt kan glömma bort hur man servar) så blev han i det första setet bruten två gånger men vann ändå setet 6-4 eftersom Alves helt enkelt inte är särskilt bra. I det andra setet fortsatte brytandet till höger och vänster men denna gång vann Alves, 6-4. I det tredje setet så håller Jarkko med lätthet fem raka servegem utan att ens vara i närheten av att vara pressad. Han kanske kom på hur man servade. Vann matchen gjorde han i alla fall.
4, Vi hoppar över till challengertouren för att titta till den kanske allra märkligaste snubben som någonsin hållit i ett tennisracket. Hans namn är Lukas Rosol och han kommer från Tjeckien. Det intressanta med den här killen är att han har en spelstil som egentligen bara kan förklaras med att han måste vara rejält schizofren. Grejen är nämligen att han i princip varannan match är servekanon och varannan är returspecialist. Det enda man med säkerhet kan veta är att han aldrig någonsin är bra på båda sakerna i samma match vilken väl bara kan förklaras med att han är rejält schizo. Tittar man till hans spelstil så är egentligen hans enda vapen serven men som sagt, det skiftar lite. Idag så hade han en "returdag", blev därför bruten sju gånger men vann ändå matchen i ett långt tredje set. Förresten, han har dessutom en tendens att ofta halka efter i början av seten. I det första setet idag låg han under 0-4, hämtade upp till 4-4 men förlorade sedan 6-4. I det andra så låg han under 1-4 med dubbelbreak, började sedan hämta upp men var i underläge 3-5 och även 5-6. Hans motståndare, Andrej Martin (som för övrigt inte är särskilt bra) servade alltså för matchen två gånger i andra set men som sagt, Rosol hade en returdag. Förresten, Rosol var under med ett break även i det tredje setet men vände. Normal kille...
5, Ingen tennisdag utan en rejäl läggmatch nu för tiden. Robert mot Patience. Patience steg precis innan matchstart från 2.20 (vilket var det korrekta oddset om allt vore okej) till drygt 3 gånger pengarna. Vem tror ni vann?
6, Pablo Cuevas, mannen som enligt mig på grus har några av världens bästa offensiva returer mötte tidigare ikväll mannen som om han står på tå nästan når över nätkanten, Simone Vagnozzi. Det dröjde till det åttonde gemet i matchen innan Cuevas bröt italienaren och då hade han dessutom hunnit med att själv bli bruten innan. Cuevas är för övrigt en gåta hela han men det skiter vi i nu.
Det där var ungefär dom konstigheter som hänt runt om i världen idag och tro nu inte att detta var någon extrem dag på något sätt, sånt här händer dagligen i tennisens värld.
Man kan på ett sätt säga att jag bara suttit och svamlat i hela inlägget men nej, det är någonting jävligt speciellt med tennisspelare och det måste vara en om dom sporter där allra mest handlar om det mentala. Inte så konstigt då kanske att man blir ett psykfall om man spelar tennis drygt 300 dagar om året.
Glöm inte bort att läsa Hanks inlägg om racketsträngning förresten. Efter att ha läst det så kan ni i princip både bygga en strängningsmaskin och tillverka egna strängar.